^{DETTA PROJEKT HAR DELFINANSIERATS}
AV EUROPEISKA UNIONEN

Befolkningsutvecklingen tenderar alltjämt att vara negativ samtidigt som strukturför- vandlingen från industrisamhälle till informations-/kunskapssamhälle pågår för fullt. Under ekonomisk press utarmas vissa delar av servicen i mindre samhällen som exempelvis post och bankverksamhet. När ortens filialbibliotek också hotades blev det starka reaktioner, och den namninsamling som gjordes för dess bevarande samlade 324 namn.

När så Leader II kom till stånd föll det sig naturligt att försöka utveckla /komplettera biblioteket, vilket också finns med i ortens utvecklingsplan "Vision Ruda 2010".

Med möjlighet till komplettering har vi arbetat utifrån följande.

1. Kunskaps- informationsmängden i biblioteksservicen är en utmärkt grund och kan kompletteras och väsentliga samordningsfördelar kan uppnås. Lättillgängligheten till kunskaper och information vare sig den inhämtas via böcker eller datorer är en viktig demokratifråga och motverkar det s.k. "två-tredjedelssamhället". Alla har inte råd med egen dator/ Internet. Men vi tycker det är självklart att alla skall ha tillgång till detta kraftfulla informationsverktyg.

2. Service till människor, föreningar och företag med hjälp av datorer/kommunikationsutrustning genom:

   - Tillhandahålla Internet och hjälpa till med dom allt fler Internettjänsterna såsom banktjänster, resebyråtjänster, söka arbete m.m.

   - Tillhandahålla utrustning för distansstudier eller distansarbete (eget eller på uppdrag åt företag och institutioner).

   - Tillhandahålla utrustning till småföretagaren (som inte själv investerat i sådan) samt skrivhjälp och ev. mindre bokföringsuppdrag.

   - Hjälp med kommunal information och turistinformation (protokoll, blanketter, broschyrer m.m.).

   - Utbildning till lokalbefolkningen i användning av datorer och programvaror.

   - Utöver tjänster som faxning, kopiering och bildtelefoni även E-post-service.

3.  Provisionsbaserad försäljning av slöjd/ konst ger ett ekonomiskt tillskott samtidigt som traktens hantverkstradition lyfts fram. Souvenirförsäljning gynnar dessutom turismen.

4. Begreppet Internet-kafé har inspirerat till att här också servera kaffe.

Förutom bättre lokal service, att lättillgänglig kunskap/ information, IT-verktyg och service/ tjänster öka bildningsnivån och medvetenheten om det alltmer kunskapsintensiva samhället samt tillskapande av arbetstillfällen. Även ett minskat resebehov genom att vissa servicefunktioner kan utnyttjas lokalt, bl.a. med hjälp av kommunikationsteknik.

Som "kronan på verket" har vi också gjort en hemsida. Denna fyller funktion både som informationskanal och reklam. Inte bara för Samhällsföreningen och projektet, utan för hela bygden. Den innehåller en omfattande beskrivning av orten och dess framtidsplan /visioner. Vidare finns det ett föreningsregister och ett företagsregister (i förekommande fall med länkar). Företagen har betalat för sin plats. En elektronisk lokaltidning vi kallar e-Nytt hör också till. Här står det öppet för alla att inkomma med material om evenemang/ händelser, texter, bilder, annonser, recept, poesi eller vad det nu kan vara.

När projektskrivningen väl författats forceras många steg av olika karaktär såsom:

- juridiska 
ex. moms och F-skattebevis, hyresförhållanden, anställning av personal

- ekonomiska
ex. checkkredit, finansiering

- tekniska
ex. installation av datorer (nätverk) och programvaror

- organisatoriska
ex. förankring i både den egna och samarbetspartners organisation

Projektägaren (Ruda Samhällsförening) tillsatte en projektgrupp för att följa upp och stämma av. För det löpande arbetet anställdes en projektledare (8 tim /vecka) för att organisera verksamheten enligt projektbeskrivningen samt marknadsföra och samordna utbildningsinsatser.

Oväntade förseningar uppstod redan från början, bl.a. på grund av skäl som nämnts ovan. En annan bidragande orsak visade sig också vara trögheten i bidragsutbetalningen. Mångas förväntningar uppfylldes därmed inte i den takt man trott, vilket skapade missnöje och drog "en våt filt" kring utvecklingsentusiasmen. En annan erfarenhet är att en liten projektgrupp lätt blir missförstådd av det stora flertalet. Detta är ju ändå ett ganska komplicerat och omfattande projekt för en förhållandevis liten förening.

I samband med att den extra föreningsstämman som hölls inför projektstarten utlystes fick alla i samhället grundlig skriftlig information om projektet. På stämman gjordes också en ordentlig genomgång. Självfallet med möjlighet att ställa frågor. Därefter har reklam om utbud och tjänster skickats ut till hushållen vid sex tillfällen. Dels som reklamblad men också i annonsform i programblad (ex. Rudadagen). Företag och föreningar har fått separat information / reklam. Anslag har dessutom funnits på biblioteks- dörren och inne i lokalerna under hela projekttiden.

Projektet har varit med i tidningsreportage ett antal gånger och reklam och information har hela tiden funnits på vår hemsida.

Bibliotekspersonalen och den projektanställde utbytte kunskaper och information (av enklare karaktär) så att man delvis kunde klara varandras uppgifter. Därmed uppnåddes också ett ökat öppethållande från två till tre gånger per vecka.

Projektets 3 datorer placerades ut över lokalerna, d.v.s. både i stora lånehallen och det mindre angränsande rum som delvis utgjorde barnavdelning. Dock uppstod snart vissa problem som i huvudsak handlade om konflikt mellan besökarnas kolliderande intressen. Äldre och osäkra besökare stördes av ungdom som kom in för att fördriva tiden och ungdomarna var irriterade för att Grannskapscentralen inte var en spelhall och ungdomsgård. Stämningen blev inte särskilt positiv.

Efter en del funderande och samråd delades lokaliteterna så att alla datorerna kom att stå i det mindre angränsande rummet och barnavdelningen flyttades ut i stora bibliotekslokalen. Det hela har sedan fungerat bra och personalen har kunnat släppa in besökare på ett mer kontrollerat sätt. Hantverksprodukter och fikaautomaten har hela tiden haft sina platser i stora lokalen.

Vid provsändningar av kommunfullmäktige via Internet såg vi på ett övertygande sätt hur viktig en utbyggnad av ISDN är, eftersom vi som använde modem inte på ett användbart sätt kunde se bilderna. Således var det med tillgänglig teknik inte möjligt att erbjuda ex. videokonferens/ bildtelefoni.

Den totala besöksfrekvensen har hela tiden varit god. Dom flesta inskränker sig dock till att helt enkelt låna böcker. Nyttjandegraden av det övriga utbudet utvecklades inte enligt prognoserna. Detta medförde naturligtvis att budgeten inte kunde hållas. Något överraskade kunde vi konstatera att dom flesta datoranvändande kunderna var dom något äldre i samhället.

Datorbaserade arbeten för olika föreningar har också bidragit till projektekonomin. Hantverksförsäljningen gick ganska skapligt men är i viss mån säsongsbetonad.

Vi beslutade hålla Grannskapscentralen öppen under semestermånaden för turister och hemmavarande bybor. Tonvikten lades då på kaffe med dopp, glass, slöjdalster och en konstutställning. Allt (utom dryckerna) från orten. Samhällsföreningens medlemmar tog på sig uppgiften att hålla öppet och ge service sex dagar i veckan.

Efter cirka ett år stod det klart att projektet i dess hittillsvarande form inte skulle nå upp till dom förväntningar och budgetmål som satts. Intäktssidan fortsatte att halka efter och checkkrediten var nästan fullt utnyttjad. Som motåtgärd fick vi hålla igen kraftigt på investeringar.

Detta räckte dock inte eftersom kostnader för projektledare och hyra uppgick till betydande belopp varje månad. Då det gällde ideellt arbete hade den snäva formuleringen i projekt- beskrivningen avhållit oss från att anteckna mycket av det ideella arbete som förvisso utförs i föreningen. Därför räckte inte heller denna del till vår egeninsats i projektet. Något radikalt måste göras. Därför föreslog vi en omskrivning av projektbeskrivningen där vi vidgar verksamheten, och en omarbetning av budgeten att gälla retroaktivt från årsskiftet 980101.

Från och med 980915 är projektet utan anställd då projektledaren Göran Björkvall säger upp sig. Ansvarsområdet övertas av Samhällsföreningens IT-grupp och vi räknar inte med att anställa någon ny utan projektet kommer att drivas med ideella krafter.

Efter ett möte med Tuva Bojstedt-Pettersson/ Byutveckling Högsby kommun och Eva Engdahl / FGH-gruppen omarbetas projektet (med icke så snäva formuleringar) enl. följande:

Att motverka avflyttning och stimulera inflyttning till orten. Med Grannskapscentralen/ biblioteket som bas är idén att initiera, driva, bevaka och samordna verksamheter som kan vara till gagn för bygden och dess invånare genom :

att utveckla samverkansformer mellan föreningsliv, näringsliv och kommun

att förbättra informationsförsörjningen för ortens småföretagare, föreningar och allmänhet

med hjälp av att använda ny informationsteknik

att stimulera och samordna lokala kulturaktiviteter i bygden

att öka medborgarnas trivsel genom underhåll av utemiljön

att göra bygdens natur/ miljö, traditioner och historia levande för alla åldrar

att stimulera en ökad turism

att marknadsföra orten genom Internet, div. broschyrmaterial och press

Dessutom :

- sänks budgetens totalram för 1998 och 1999.

- personalkostnaden skärs ned och omdisponering av övriga kostnadsslag sker.

- projektet drivs med ideella krafter enligt ett speciellt schema.

- Grannskapscentralens öppethållande ökas från en till två kvällar i veckan, (utöver bibliotekets ordinarie tider).

Projektets omarbetning innebar att ekonomin successivt kommit under kontroll, även om kundkretsens nyttjandegrad av Grannskapscentralens utbud fortsatt vara låg. Däremot har tekniken och lokalerna varit en enorm tillgång för samhällsföreningens hela verksamhet, som vi enl. ovan kan se är omfattande.

För att höja bildningsnivån, utbudet och nyttjandet av GC har under sista våren temakvällar inom olika områden anordnats. Hit hör bl.a. ekonomisk rådgivning, ortens historia med visning av gamla Ruda-bilder, porslinsmålning och information ang. ny civilförsvars- organisation.

Lärdomar och erfarenheter är också en viktig del i utvecklingen. Projektet gick inte riktigt som det var tänkt från början. Men det sedan flera år nedläggningshotade filialbiblioteket är kvar och orten har haft ett serviceutbud man annars inte hade haft.

Dessutom har Grannskapscentralen utgjort ett kraftcentrum i vilket Samhällsföreningen och andra initierat, bedrivit och samordnat massor med byutvecklingsarbete, vilket ju är grundidén med alltihop.

Kunskapsnivån om / och användandet av IT bland besökare och föreningsfolk har ökat under projekttiden. Åtminstone delvis kan detta tillskrivas Grannskapscentralen.

Vi har ingen statistik över ålder- eller könsfördelning, men dom något äldre männen har varit i majoritet bland besökarna.

Samhällsföreningen har en bra teknikresurs att fortsätta bedriva verksamhet med.

Den privata datoriseringen har gått mycket snabbare än någon kunde förutse när projektet startades. Så även i Ruda. En del av dessa efter att de lärt sig handskas med tekniken på Grannskapscentralen.

I det alltmer kunskapsintensiva samhället är det väldigt viktigt att det finns tillgång till ett bibliotek för hela orten. Internet anses där idag nästan vara standardutrustning.

Tekniken får successivt en allt större betydelse för både personal och besökare.

Byutvecklingsarbetet skulle gagnas av ett fortsatt samarbete kring lokaler och teknik.

Det finns starka skäl att försöka vidareutveckla och i än högre grad anpassa denna resurs efter kommande behov och nytta. Videokonferens / bildtelefoni är ett exempel.

Det finns ett uttalat intresse från inblandade parter om någon slags fortsättning. I dom förhandlingar som stundar förväntas hänsyn tas till alla kända samordningsmöjligheter.

Förhoppningen har ställts att Ruda Samhällsförening ska bli medlem i Handbörds Civil- försvarsförening. Om så sker kommer kommunstyrelsen att träffa avtal med föreningen om att ansvara för en lokalt förankrad hemskyddsorganisation. Detta innebär ett visst ekonomiskt bidrag för att sköta utbildning och lokaler m.m.

Tanken är bl.a. att varje hemskyddsgrupp skall ha tillgång till en samlingslokal som kan utgöra utspisningslokal, värmestuga, träffpunkt, kommunikationscentral m.m. i krissituationer av olika slag, exempelvis svåra snöoväder med långa elavbrott. Avsikten är att förse varje sådan lokal med reservkraft.

Här kan Ruda Grannskapscentral / bibliotek, med utmärkta lokaler och teknikresurser komma väl till pass på ytterligare ett sätt. Samordningsvinsterna är uppenbara.

Projektgrupp för Ruda Grannskapscentral har varit Jan-Olof Johansson Rune Hellquist och Sven-Allan Thörnqvist.